Omvälvning i livet

kan man lugnt påstå att det är. Som jag tidigare skrivit så har det hänt så ofattbart mycket på kort tid.Det är lite svårt att hänga med, men det är bara att åka med och ta vara på det som finns, fixa det som ska göras och så vidare.

Det finns två starka poler i mitt liv nu. Den ena är sorgen efter min pappa och att han är borta vilket jag inte kan fatta. kanske kommer det en efterreaktion eller så kommer den inte alls. Häromdagen så satt jag och berättade lite om min pappa för nya kärleken. Jag berättade att jag alltid har haft en bra dialog med pappa samt att han fyllt mitt liv med så mycket glädje. Kanske är det därför som sorgen inte känns så tung. Vi människor hanterar sorg på olika sätt. Jag vet inte hur mitt förhållningssätt är eller kommer att bli, men just nu så känns det ganska lugnt.

Den andra polen är lyckoruset som jag befinner mig i över att ha träffat en jättefin och fantastisk person som jag är jättekär i. Det är en sådan skön känsla så man blir helt sjuk ibland.Han är omtänksam, mjuk, snäll, förbannat sexig och snygg och hur mycket annat som helst.Jag trodde faktiskt inte att jag skulle få uppleva det här mer i mitt liv, men tydligen så var det min tur just nu.Makalös känsla...Yiippeee!!!!