Äntligen

har jag kopplat in Internet i min nya lägenhet. Jag var lite skeptisk när hela lådan med modem och även en box till tv:n kom på posten förra veckan. Jag har kollat lite på manualerna då och då. Nu passade det bra att installera det hela idag i och med att jag är hemma från jobbet. Jag fick feber och ont i kroppen i tisdags men nu verkar jag vara på bättringsvägen.

Hur som helst så gick det ganska bra att fixa till det här med installationsskiva och allt. Nu är det bara resten som innebär att jag ska koppla in digital-tv paketet som jag fick på köpet.
Det innebär alltså att jag kan få en herrans massa kanaler till min tv genom telefonen.
Strange world.

Men numera är jag som sagt var installerad i min nya vindslägenhet. Visserligen har jag inte fått alla saker på plats i och med att min gamla bostad inte är såld ännu. Jag saknar massor av grejer för att få till det så som jag vill. Men det blir när det blir.

Katten har också flyttat in i nya lyan. Han har haft en rörig sommar. Han har bott hos mamma för det mesta samt att han har fått varit ute två tre dagar på raken för att springa av sig. Men nu så har han fattat att han bor där han bor. Det finns dock ett problem och det är en gata precis utanför som är ganska trafikerad. Det känns ganska vanskligt men jag kan inte låta katten få vara inne och må dåligt. Men jag tror att han har förstått att gatan är ganska farlig och parerar detta på bästa sätt.

I lördags hade jag första ordentliga middagen här hemma med gäster som mamma, brorsan, bästa kompisen och nya kärleken. Det var jättemysigt och lyckat. Den nya prinsen smälter in och är hur mysig som helst och kära mor och bror verkar tycka om honom.Det känns också tråkigt att min pappa blev både dement innan och tyvärr gick bort precis i samma veva som jag träffade honom, han skulle nog ha gillat honom. Men det är ändå inget emot hur mycket han betyder för mig. Jag är så otroligt glad över att jag fick förmånen att lära känna honom i somras och sist men inte minst så är jag lycklig över att vi känner så starkt för varandra båda två. Kanske är det ”once in a lifetime”? Det verkar så faktiskt.
Under dagarna när vi jobbar så känns det som om tiden sniglar sig fram innan vi får ses igen. Men det är väl så det är när man är tok- kär…..!

Nu ska jag fixa något att äta och lite kaffe och sedan ska jag hugga tag i digital tv projektet och sedan vänta in kvällen och mötet med prinsen.