Detta händer med mina tänder....

Det går lite tid mellan mitt bloggande. Allt detta på grund av att det händer så mycket hela tiden. Som om inte jag har haft nog med separation, flytten, min pappas bortgång så råkade jag ut för en olyckshändelse förra måndagen. Jag och nya kärleken drabbades av vinterkräksjukan under eftermiddagen. Det var väl inte så mycket att orda om det, sånt händer.

Framåt 22-tiden på kvällen så trodde jag att det värsta var över och gick ut till badrummet för att borsta tänderna. Väl därute så började det att snurra som f-n rent ut sagt i skallen. Jag kände igen symtomet, har haft det förut så jag lade mig på golvet och sedan så satte jag mig på toalettstolen. Sedan blev allt svart och en stund senare vaknade jag upp med ansiktet i golvet.

Jag hade tuppat av och ramlat handlöst ner på klinkersgolvet. Uppslagen under läppen, ont i en tand, mina framtänder avslagna på kanterna, skrapsår på hakan och förbannat ont i hela ansiktet. Jag låg nog bara avsvimmad några sekunder innan jag vaknade men det kändes som en evighet.
Detta hände hemma hos nya kärleken som fick en smärre chock när han kom ut i badrummet. Tumultet var inte över med detta utan jag hade ett par svimningskänslor till under natten.

Nästa dag så ringde jag min tandläkare och fick komma akut. Tanden till vänster om mina två framtänder var av inuti så den fick han dra ut och sy ett par stygn i käken. Efter två dagar gick jag tillbaka och fick min gamla tand tillbaka klistrad i väntan på att jag ska få en etsbro nästa vecka. Men låtsastanden har redan ramlat bort så jag är både tandlös och läspande.

Tack och lov så har jag betalat en gruppliv och olycksfallsförsäkring genom mitt fackförbund får min tandis säger att hela kalaset kommer att gå på mellan 20 och 25 tusen kronor.
Så jag vill bara uppmana alla mina bloggvänner att se över sina försäkringar och kolla så att det finns skydd som täcker diverse saker om olyckan skulle vara framme. Vilket den uppenbarligen kan vara när man minst anar det.

Det här har varit enormt traumatiskt som ni förstår. Tänderna står ju för en form av identitet.
Men trots allt detta så är jag positiv inför vad som komma skall. Det kommer säkert att ta ett tag innan jag är tillfixad i munnen med inplantat och fasader men sedan blir det nog fint och då ska jag gå och ”smila” åt gud och alla människor.

Under hela den här traumatiska upplevelsen så fick jag världens uppställning av nya kärleken. Han var hemma från jobbet och skjutsade mig till tandläkaren och var ett fantastiskt stöd över huvud taget. Gud så fin och gullig han är, en riktig prins faktiskt.

Tjillevipp och var rädda om er!